Så ledsen...förstår inte....varför?

Varför?
Nej, det är inte sant..
Måste vara fel
Ledsen...
Du, min storasyster, Anna-Stina har gått bort...
Du som alltid funnits där...bara ett telefonsamtal bort
Många samtal har det blivit...
Allvarliga, förtroliga, ibland oense , nästa gång skratt...tårar...fnitter
Vad som än har hänt så har vi funnits där för varandra...
Väntar att du ska ringa
Hur är läget?
Jag förstår inte...
Vill inte......förstå
Så tyst...
Ville säga så mycke, hålla din hand...
Ska åka till Skåne på din begravning...
Det känns så fel...
Skriver ett telgram..
Hittar en vers som jag tycker passar så bra till dej:
Älskade storasyster
Var inte rädd 
Det finns ett ljus i mörkret 
Det finns en bro som bär dig att gå .
Det finns en hand som håller i dig på den väg som du ska gå 
Det finns ett ljus någonstans i mörkret .
Det finns kärlek hopp o tro 
Det finns en hand som håller i dig
Och som ger dig frid o ro 
Du fattas oss 
Sov gott
Kram 
Versen är plockad ur denna fina , Åke Swhns:
https://www.shazam.com/track/55002507/det-finns-ett-ljus
Lyssnar....blundar
Tårar..
 
Relaterad bild
Du, mor o far.i himlen...
Stilla lugn o bara vara...
Kram
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Agnetha Jonsson

Jag förstår hur det känns, förlorade min lillasyster Carina Jansson i december. Carina och Anna-Stina hängde ju ihop mycket i tonåren, de hade fortfarande kontakt men via telefon på grund av avståndet mellan dem. Jag hade ganska mycket kontakt med A-S under Carinas sista tid i livet och efter hennes bortgång. Blev därför väldigt bestört när jag hörde om hennes bortgång. Beklagar sorgen.

2019-03-05 @ 00:53:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0