Allhelgonahelgen

I helgen har det varit Allhelgonahelgen
En helg då vi tänder ljus och tänker särskilt på våra älskade
nära och kära som inte finns hos oss längre
Vi gick tillsammans med Emma, Fredrik, Lilly och Nils för att tända ljusen på kyrkogården
Vi gick till mina barns farmor .
Farmor Agda som var min svärmor då hon dog
Hon var  underbar, en förebild för oss alla.
Farmor Agda fick denna fruktansvärda sjukdomen som heter cancer
Bara 61 år rycktes hon från oss.
Farmor Agda fick bara uppleva våran Emma av våra  barn
Hon är så saknad...
Uno som barnens farfar hette dog redan 1957 samma år som pappa Pelo föddes
Ja man kan inte förstå känslan för farmor Agda..
Vi forsatte att gå till min morfars grav
Min morfar Bengt
Han var min morfar, det sas att jag var morfars flicka då jag var liten
Jag kommer ihåg min morfars händer, jag kan även förnimma  hans doft
Han var så mysig morfar...
Vid hans sida ligger mormor Tora
Hon hade planerat sin hundra årsdag, som skulle firas med pompa och ståt på Malåborg
Mormor fick inte uppleva den dagen
Hon dog tre månader innan
På självaste julafton-09 dog mormor
Vår allas älskade mormormora Tora
Vid gravstenen intill morfar och mormor ligger min morbror Ove
Han dog 1960 bara 18år gammal i en bilolycka
Jag fick aldrig träffa Ove
Han dog innan jag föddes men jag har fått höra så mycke om honom i hela mitt liv
Så självklart känner jag honom, Morbror Ove
Vi fortsätter till Farbror Stures grav
Han var gift med min faster Karin, dom bodde i Umeå. Faster Karin bor kvar där.
Det var alltid så kul och tryggt att vara hos dom
Sture var alltid så brun speceillt på hans flint, hans vita hår var som en liten krans kring den bruna flinten
Farbror Sture han kunde berätta läskiga historier och trolla bort skedar....
Nästa ljus tände vi på farmor och farfars grav
Det är en ganska stor gravsten
En riktig familjegrav
I den ligger farbror Martin och faster Karin som dog då dom var små..
Även min Farbror Hans, han dog då han var 60 år...
Min farmor Anna och Farfar Alfred bodde i Aspliden
Det var helt underbart att vara där
Dom hade så fin trädgård med många vinbärsbuskar och en liten fontän
Att leka med mina kusiner Arne och Torbjörn hos farfars var jätte spännande kan jag komma ihåg
Lilla taxen Favva var en av mina favorit hundar
Då farfar blev sjuklig flyttade dom och farbror Hans till Miklagård
Farfar han var en dramakille som kunde berätta fantstiska skräckslagna historier för oss barnbarn
Min farmor hon levde till hon var 100 år och en vecka
Hon tycktes vara lite speciell som skulle få leva så länge
Då hon insåg att hon fått uppleva denna dag så bestämde hon sej för att det fick räcka
Farmor var så fin med sitt långa flätade silverhår....
Nu var det bara en grav till vi skulle gå till
Den här gången blev det Pappas grav
Min älskade snälla pappa
Barnens morfar
Oj vad jag saknar min pappa
Jag kan höra honom, han tittar på mej...hans fina ögon..han ler...
Jag känner pappas hand...jag smeker den.....
Jag vet att ni alla är med oss
Vi kan inte se er
Men jag vet att ni ser oss
Vakar över oss
Tack......

Kommentarer
Postat av: Mor

Tack för alla ömma ord du skrivit, och för att ni tände hos alla, vilken omsorg, jag kunde ju inte deltaga fysiskt denna gång.

2014-11-03 @ 09:46:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0